Skööönt med helg! Jag har jobbat tre kvällar den här veckan och jag känner att det tar på krafterna när man pluggar heltid. I alla fall så utförde vi ett socialpsykologiskt experiment i går i skolan, med en arbetsgrupp. Vi skulle gå på varsin vagn i tunnelbanan och be någon att få ta över deras plats, trots att det fanns massor med andra lediga platser brevid. Jag fick då erfara känslan av att bli betraktad som psykiskt störd och vilka olika reaktioner det kunde ge.
Lite kortfattat kan man säga att resultatet blev att samtliga gav upp sin plats och flyttade sig. Kvinnor var mer benägna att upplåta sin plats utan att ifrågasätta det. Vi körde med ursäkten att det var vår favoritplats hälften av gångerna och de gånger vi inte använde någon ursäkt kunde vissa konstruera en egen ursäkt åt oss som de möjligen ansåg vara relevant, typ att vi ville sitta nära fönstret eller i tågets färdriktning och dessa var i huvudsak kvinnor. I andra fall kunde personen kräva att få veta varför och dessa var i huvudsak män. Alla vi frågade var omkring övre vuxen ålder, kanske runt 30-40 år.
Det var ett rätt intressant experiment. En intressant iakttagelse var att vi kände oss mer bekväma med att ta deras plats om personen var så trevlig som möjligt motför då personen ifrågasatte beteendet, om det så bara var med en konstig blick. Vi hade trott innan experimentet att någon skulle vägra ge sin plats, men så var inte fallet trots att de ifrågasatte beteendet. Möjligen för att det inte är ett speciellt stort uppoffrande att överlåta sin plats till någon som verkar ha stora personliga skäl att sitta på just deras plats.
Jag hoppas att vi slipper göra liknande experiment igen, för det är fruktansvärt pinsamt att besvära andra människor.
3 kommentarer:
Ha ha ha vad roligt det kanske man skulle testa på bussen hem från jobbet, dom är ju alltid smockfulla bussarna.......
Mamms......
Shit vad modigt!! :) :)
Vi fick göra en uppgift i skolan som var i samma anda en gång. Vi delade in oss i grupper och en i gruppen fick göra något som var lite "konstigt". Vår utvalda fick stå vid en parkeringsautomat och säga åt alla som kom dit för att betala att han ville betala åt dem. Utan att ange något skäl, förutom att han ville vara snäll. Vi andra stod runt omkring och registrerade hur folk reagerade och efteråt intervjuade vi dem. De flesta tyckte det var väldigt konstigt och ville ha någon orsak och blev lättade när de fick veta att det var ett skolexperiment. Han var skitduktig vår kille, jag skulle inte ha vågat göra det, även fast det inte var något elakt på något sätt, utan tvärt om. Men tanken att bete sig udda och bryta de sociala normerna känns verkligen svår! :)
Ja det är oerhört svårt att bete sig underligt inför andra. Det är en helt annan sak att spela en roll på teater, för då vet folk att det är skådespel. Saken blir ju så klart värre när man e själv om den oxå, väldigt få vågar bete sig helt crazy när de går runt ensamma bland folk.
Skicka en kommentar