Bodystore

onsdag 22 december 2010

What goes around comes around

...Eller det man ger får man åter. Idag insåg jag vad jag vill ha som nyårslöfte till nästa år - att bli bättre på att behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Ärligt, respektfullt. Jag har tydligen levt i någon vanföreställning att jag minsann är ett praktexemplar som oförtjänt har fallit offer för en massa skitstövlar. Ja jag insåg detta när jag surmulet satt och ältade horribla minnen av att ha blivit dumpad. Mina tankar började mumlande och gruffande nå såna lågvattenmärken som "alla killar är idioter", "de har ingen empatiförmåga, dumpningen ska alltid ske på värsta möjliga sätt". Särskilt svårt har jag haft att acceptera den där dumpningen som skedde några timmar före tolvslaget en nyårsafton för ett antal år sedan. Den jäklar korven, han insåg inte då att karma ordnar så att han blir dumpad minst lika horribelt själv, eller i alla fall ramlar med ansiktet i en hög med hundskit. Men ja, istället för att skratta glatt åt den tanken och glömma bort ämnet igen, så började jag denna gång att tänka på mina egna elaka dumpningar. Plötsligt insåg jag där i mörkret medan mitt ondsinta skratt långsamt kvävdes att jag var värre än de jag själv råkat ut för. Just det, jag insåg att jag inte varit så mycket bättre själv, snarare till och med hemskare.
Vad är en nyårsdumpning mot att:
Sluta att vara anträffbar på telefonen tills personen ger upp kontaktförsök
Dumpa någon och dejta en annan i samma kompisgäng
Bryta en förlovning genom att dejta någons arbetskamrat

Jag vet inte vad jag hade legat i mörkret och fantiserat om att göra med en person som gjort så mot mig! Förvisso var ju detta fasligt länge sedan nu, en viss åldersmässig mognad har ju så klart också skett... Men mitt löfte i år är i alla fall att behandla andra som jag själv skulle vilja bli behandlad!

1 kommentar:

Anonym sa...

Precis. Du har också *din* moraliska/etiska rätt att *välja* dina vänner. Sådana som inte uppför sig som *du* anser är *din* livsfilosofi, skall du undvika. Att ha sådana vänner innebär endast sorg och bedrövelse. Jag har märkt att man bör ha vänner som är på ens medvetandenivå. Bäst så för alla berörda.
Antag att jag är världens ur-kretin som bara skummat igenom "Min Häst" och har ytterst belästa och därmed medvetna vänner. Jag gungar då i en helt annan hammock och jag skulle inte förstå ett vittens av deras uppförande och snack. Men. Likt Linda Rosing kan jag nicka bejakande på alla deras påståenden och uppleva deras, för min underlägsna del så viktiga, gunst och erkännande. Tvärtom är ändå jävligare!