Tildas historia

Jo jag tänkte att jag skulle berätta lite om var Tilda ursprungligen kommer ifrån, hennes första hem var nämligen inte det bästa tänkbara direkt. Nuvarande ägare till Tilda har dock lagt ner mycket engagemang på henne för att hon ska få ett bra förtroende för människor. De hämtade Tilda när hon var kring 4-5 månader tror jag det var och när ägaren öppnade dörren höll han en stor kökskniv mot dem och frågade vilka de var. Lite förskrämt sa de att de kommit för att titta på hunden. Då sa han att han trott de var några andra och släppte in dem (tur för Tilda att de alls vågade sig in). Han hade massor med hundar och verkade inte ha ett dugg tid för dem. Hans rumsrenhetsträning var obefintlig och hade i princip gått ut på att skälla på hundarna när de gjort olyckor inne. Dessa olyckor var dock oundvikliga eftersom han jobbade och inte hade tid att ta ut dem. Han var också ganska elak mot hundarna och även Tilda.

Trots denna hemska första tid verkar Tilda tycka om människor väldigt mycket. Jag tänkte att hon säkert skulle vara rädd för främmande personer eller i alla fall manliga individer, men hon verkar vilja hälsa på alla människor och blev överlycklig när en gubbe ville hälsa på henne när vi skulle med färjan över från söder igår. Hon är törstande efter uppmärksamhet och blir väldigt till sig när folk lägger märke till henne.

Varför hon blir så stressad kring andra hundar har jag ingen aning om, men det är väl inte otroligt att hon haft en stressig miljö kring andra hundar sin första tid. Inte omöjligt med tanke på att de verkade lämnas vind för våg rätt mycket. Det kommer krävas mycket miljöträning för att få henne tryggare kring andra hundar.

Om man gör plötsliga rörelser mot henne med handen kan hon också rycka till lite eller slänga huvudet åt sidan, precis som om hon väntar sig att få en smäll. Dock verkar hon inte så jätterädd, utan det verkar mest vara en reflex. Redan nu en dag senare märker jag att hon ibland inte reagerar om jag tar på hennes huvud.