Vad tager man sig till?

Jag är en aning bitter över att ha kuggat för andra gången. Men det var lite klantigt av mig, för jag visste egentligen att jag inte kört tillräckligt för att få rutiner i det som varit sämre med körningen.

Klantigt, klanteli-klantiiigt!

Nåväl, jag känner mig små-bitter, men inte helt uppgiven. Man får slänga sig upp i sadeln och nöta vidare helt enkelt. Det jobbiga är hur DYRT det blir att kugga, för det kostar ju multum att hyra bil och uppkörningstid och nu måste jag dessutom ta mig från Stockholm t o r till nästa uppkörning.

Muhuu. Men det är smällar man får ta. Det viktiga är att jag får det förbaskade kortet nån gång.

bajs.