Så klarade jag uppkörningen

Månaden innan:
Körde så ofta det gick, tänkte på körning varannan vakna minut. Repeterade teori.

Veckan innan:
Tränade och promenerade varje dag för att komma i fysisk och mental trim.
Övade meditation: Andas luuugnt när du blir stressad, luugnt.

Dagen innan:
Simmade, la mig i bubbelpoolen på badhuset och tänkte "jag är i ett lugnt och avslappnat tillstånd".
Testade alla lediga parkeringsplatser på buris parkering.

Kvällen innan:
Bad till gud.

Personer som förtjänar ett stort tack för att de hjälpt mig att lyckas ta det efterlängtade körkortet (jag hade inte kunnat göra det helt själv):

Malin som har ställt upp och varit min handledare
Mina föräldrar, mormor och morfar som bidragit med pengar så jag kunnat köra på trafikskola genom hela utbildningen
Min kära Jimmy som har lånat ut sin bil och stöttat mig
Mina andra vänner och bekanta som har varit ett bra stöd och kommit med goda råd. Ett speciellt tack till Anna-Karin.
Och sist men inte minst Patrik, Daniel och Johanna på
PO´s trafikskola i Luleå!

Ett stort tack och kramar till er!

Ja äntligen!

Jag har klarat uppkörningen! Jag har verkligen det. Det tog ett tag att inse då jag cyklade hem från trafikskolan att jag inte hade förträngt sanningen och bara intalat mig att det gått som jag hoppades. Faktum är att jag nu måste gå och se på mitt tillsvidarekörkort igen.

Stuck in Jörn

Min tripp till Stockholm för att registrera mig på universitetet blev nästan mardrömslik. Först och främst hade jag inte direkt jättemycket tid till att starta med i Stockholm. Jag skulle komma fram 7 på morgonen och flyget gick halv sex på kvällen.

I Jörn stannade tåget och stod stilla i 5 timmar. Det var en elledning i Bastuträsk som tjorvade tydligen. Ironiskt nog kom jag ihåg att jag varit i Jörn för ett antal år sedan för att kolla in mina föräldrars stuga som ligger i närheten. Då sa jag något i stil med att "tänk att vara fångad i den här hålan". Ännu ett av Guds små skämt, kunde man fömoda.

I alla fall la jag i högsta växeln när vi kom fram till Stockholm klockan tolv. Jag visste att jag skulle till två ställen, men inte exakt var de låg. Som tur var hade jag kollat upp vilka t-banor och bussar jag skulle transportera mig med. Jag småsprang med väskan (en enorm kabinväska full av grejer) och frågade mig fram tills jag hittade lägenheten. Slängde in väskan och hetsborstade tänderna, kastade på mig något som inte var indränkt i svett och tog mig en parfymdusch. Sedan kuta till bussen, hoppa av vid Sveaplan och fråga mig fram igen. Halv 3 var jag framme vid universitetet och hann registrera mig innan de stängde klockan 3. Sedan hittade jag en buss till centralen och tog en flygbuss så jag hann till flyget med en timmas marginal.

Där kände jag kroppen förvandlas till gele och jag köpte Agneta Sjödins bok "En kvinnas resa" som handlar om en tjej som går en pilgrimsvandring på 80 mil genom Spanien.

Nästa vecka får jag tid att TITTA lite på universitetet och lägenheten. Tjoho!

1 timma och 10 minuter

Kvar tills tåget går till Stockholm. Tur att jag är förbaskat trött, då kanske man kan sova på tåget. Det är väldigt trist väder här ute, regnar och blåser sedan imorse. Jag har inte vågat gå ut därför, så när J kommer från jobbet kanske vi hinner växla lite pengar och handla lite tågkäk innan tåget går. Kanske. Varför är jag alltid ute i sista minuten med allt?

Tillbax i Luleå imorn!

Tillbaka från Giron

Vi har varit i Kiruna sedan igår för att fira min mormor som fyller 70 år. Hurra för mormor! Vi åt god buffé på restaurang Ripan med i stort sett hela släkten. Sen har vi hälsat på ytterligare lite släktingar innan vi bilade hemåt igen idag.

Bonusfakta: Jag har upplevt en smärtande-blåsa-pissnödighet både på dit- och hemvägen. Vi har sett några renar längs vägkanten, bl a en som min kusin skulle klappa men som gick iväg.

Färjan

I lördags var vi på färjan. Det var alldeles fullt med folk. Detta är innan vi gått/skjutsat i en vinglig färd på cykel dit.

Minneslappar jag hade i plånkan. Var det därför den var så tung?

Ett försök att reda ut ett avancerat släktskap på baksidan av en av lapparna.

Flyga eller tåga

Jag ska åka tåg till Stockholm på måndag för att registrera mig vid universitetet. Jag valde tåg eftersom jag levde i den falska föreställningen att tåg var billigare än flyg. Jag valde studentrabatt och det kostade 611 kr enkel väg. Jag ska till Luleå igen på tisdag direkt efter jag registrerat mig för att hinna övningsköra innan uppkörningen och då blir jag här i en vecka. Eftersom jag vill spara lite tid kollade jag upp flyg och det blev ju billigare! 917 kr tur och retur med studentrabatt. För att svischa fram i luften på 1,5 timmar med full komfort betalar jag alltså drygt 450 spänn och för att skumpa fram i tåget i 14 timmar och tvingas sova på en hård stol under drag och kyla betalar jag alltså MER. Hejdå för evigt, SJ.

Lulekalaset

Lite bilder från Lulekalas-fest. Tyvärr finns ingen bild på J + J när de hoppar bungyjump, för jag vågade inte gå med och titta på.

Nya serier

Jag har gjort en hel bunt nya skämtserier. Mina två kuggningar inspirerade mig till denna. Inget ont som inte för något gott med sig. Jag sällar mig numera till "vi som kuggat minst 2 ggr-klubben", men jag har kommit över sorgen nu. Det blir bra det där... NEXT TIME!

Vad tager man sig till?

Jag är en aning bitter över att ha kuggat för andra gången. Men det var lite klantigt av mig, för jag visste egentligen att jag inte kört tillräckligt för att få rutiner i det som varit sämre med körningen.

Klantigt, klanteli-klantiiigt!

Nåväl, jag känner mig små-bitter, men inte helt uppgiven. Man får slänga sig upp i sadeln och nöta vidare helt enkelt. Det jobbiga är hur DYRT det blir att kugga, för det kostar ju multum att hyra bil och uppkörningstid och nu måste jag dessutom ta mig från Stockholm t o r till nästa uppkörning.

Muhuu. Men det är smällar man får ta. Det viktiga är att jag får det förbaskade kortet nån gång.

bajs.