Jag läste här om en nyöppnad butik i centrala Stockholm, där trängseln blev så våldsam vid öppnandet att man tvingades stänga innan knappt någon kommit in. Vad heter nu det där talesättet: den som griper efter mycket mister ofta hela stycket. Jag tänker på paniken som drabbar många då de inser att de kanske inte kommer först. Inte får allt eller nåt. Jag tänker på hur personer som står i folkmassor totalt flippar ut och inte kan foga sig till den plats de nu fått. Nä, de vägrar, de ska först och de kan tänka sig att gå över lik för att komma dit. Gör de likadant när de står i bankkön bland pensionärerna? Eller är det den gamla vanliga good old skenheligheten som bryter fram: jag är bara snäll om fröken ser mig.
Om jag står i en folkmassa och det är packat framför mig och jag känner ett trängande behov av att komma fram, så börjar jag inte att knuffa på människan framför mig. Nej, om det gällde en helt vanlig butik så går jag nog faktiskt hellre hem och går dit nästa dag istället om jag inte orkar köa. Men faktum är att det finns de som är så desperata efter meningslösa grejer att de gärna börjar puckla på stackars oskyldiga som kanske kom dit en kvart före dem. Kommersialismens flitigaste slavar.
Faktum är att man allt för ofta får en armbåge i sidan på väg in till H&M en helt vanlig tisdag.
3 kommentarer:
Ja somliga kan slå ihjäl för en klänning hahahaha
Papp
AAH, ja, blir galen av detta. Har sett klipp med folk som tränger sig in i på butiker vid öppningsdags med alldeles lysande ögon... Tokigt.
Jag veet! De är galna, galna, gaaalna!
Skicka en kommentar