Blåsan

Jag har tyvärr ett inre tvång att dela med mig av äckliga saker jag upplevt (stackars J, fast han är ju i och för sig ännu värre). Jag har gått så mycket att jag fick stora blåsor under hälarna. Jag trodde de skulle ge med sig av sig själva som de oftast brukar, men under helgens gång har de istället pressats åt sidan som två blubbor på sidan av hälarna. Jaha, nu är det dags tänkte jag. Så jag eldade lite på en nål och började sticka. Den första droppade det bara ut lite vattnig vätska. Men den andra fick jag klämma på ett antal gånger. Det lilla stickhålet bildade en minifontän som sprutade en meter upp i luften i cirka en minut. He ho hi hå!

Jordetimman

Kom ni ihåg earth hour ikväll? Det gjorde jag, så jag satt i mörkret och såg Robinson och badade mina plågade fötter. De har nämligen vandrat en maraton i helgen. Jag skulle möta upp min kusin idag för att gå en vända i stan, men det hela utvecklade sig till en tre timmars marsch då vi på slutet haltade till t-banan med knakande ryggar. Min kusin och hennes kompis som följde med en sväng ville gå in på ett fik, men jag ville inte lämna "fluffe" som jag ju tar hand om i helgen, men efter ett snabbt snack med personalen visade det sig att fluffe fick följa med in. Snäll som han är försökte han vika sin stora kroppshydda runt det lilla pelarbordet för att inte vara i vägen i lokalen. Sen gick vi ända bort till gärdet vid kaknästornet. Det är fint där borta med stora ängar, men det var mest leråker nu. Så när vi kom hem var vovven så indränkt i lera efter att ha jagat pinnar, så jag fick lura ner han i badkaret och duscha han. Sen tvätta golvet och mig som också var indränkt i lera. Nu är jag alltså helt... Slut!

Rådjur och svanar

Ja, låter det inte idylliskt? Det var precis vad jag såg då jag besökte Nackas naturreservat, inte så värst långt från mig. Jag hade sett på kartan att det var ett ganska stort naturområde där omkring och sen berättade min kusin att det var ett naturreservat. Naturreservat alldeles utanför innerstan, jo tjena, tänkte jag. Några träd och lite mossa möjligen. Men jag blev förvånad över hur stort och fint det var. Stor lövskog och klippor ner mot vattnet och fullt med mysiga gångstigar. Där fanns även några ängar som jycken har fått räjsa på. Vi såg en hel rådjursfamilj och ett svanpar. Det finns andra djur i resrevatet också, t ex bävrar. Lovely. Dagens incident: Innan reservatet gick jag in i en hundrastgård och skulle äta några mackor. Under tiden slängde jag en "rep-boll" åt Morris och jag visste inte att den var extremt lättkastad, till skillnad från t ex pinnar, så den flög över ett plank med plexiglas ovanför och ut på motorvägen. Najs.

Tänkte vidare...

...angående utmaningen och mina 4 grejer att hinna med, typ. Om man ska skaffa alla dessa grejer på så kort tid måste man nästan komma på den ultimata ordningen att införskaffa dem, så att allt inte bara blir kaos och kör ihop sig. I teorin går det ju att skaffa en hundvalp, en unge och en häst samma månad, men i praktiken kanske det blir småjobbigt. Så hur gör man då? Det låter så himla konvalescent att skaffa barn. Först gravid i nio månader och då kan det vara skadligt att rida, alltså bör man inte skaffa pållen före barnet. Sen kanske det blir jobbigt att skaffa en pålle direkt efter ungen kommit, det går ju knappt att sitta på en stol har jag hört. Jag vet dock inte hur långt efter. Hunden är den mest flexibla av dessa varelser. Den flåsar lyckligt åt allt och kan hänga med både till stallet och ut med barnvagnen. En häst vid barnvagnen? Ett barn på hästen? Aahh, det börjar köra ihop sig i huvet nu. Dax att sova, senaste natten låg jag på en brits i ett visst nattåg. Gissa vad konduktören sa? "Snart anländer vi till fjollträsk".

Så spännade...

Jag håller på att planera hejvilt inför en viss persons 30-års partäj. Det är utomordentligt trevligt och även lite stressande. Men lyckligtvis är jag inte själv om hela fixandet, utan jag har bara några detaljer att fixa själv. Några... detaljer! När jag gör något vill jag att det ska vara så spektakulärt som möjligt. Som tur är brukar det oftast finnas nån som får reda på mina planer och så sakteliga mumlar "Men hur har du tänkt dig att kunna fixa DET..?". Det hela brukar då tonas ner några färgskalor för att kunna brukas i praktiken. Ungefär som när man köper det där knallrosa läppstiftet som bara samlar damm på sminkbordet, för man borde anat att det var too much.