En lista

Snott av Malinski. 1. Hur många resväskor äger du? Bara en, fast jag reser så mycket, men jag funderar på att köpa en sån där tantväska på hjul för att frakta alla skolböcker i. 2. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden? Både och, är kul att fota och kul att vara på bild, i alla fall när man är full :). 3. Har någon någonsin kallat dig lat? Joo... Det har hänt, men det är nog mest jag själv. Jag är lite smilfink och försöker framstå som duktig, men egentligen latar jag mig så mycket det går. 4. När var senast någon stötte på dig? Hmm... Jag brukar alltid ta initiativet, för då får man ju den man vill ha. Annars råkar jag mest ut för slajmon i allmänhet som säger något dumt. Senast nån stötte på mig i utelivet kan jag inte minnas. 5. Vad åt du till middag senast? En macka med sill och spenatstuvning till. Så äckligt det låter, jag försöker vara hälsosam för tillfället. 6. Använder du huvtröjor? Mestadels när jag är ute och joggar (vilket var ett år sen). 7. Vem var den senaste som ringde dig? Jimmy, vi pratade på Skype för ett tag sen. 8.Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält? Virvelvinden är ett måste! 9. Hur stort är ditt närmaste köpcentrum? Ringens galleria på götgatan, så där vanligt stor antar jag... 10. Hur många syskon har du? En tvillingbroder. 11. Hur många stolar står kring ditt köksbord? 5 st för tillfället. 12. Har du en stationär dator eller en laptop? En lap, och jag funderar på att köpa en minilap. 13. Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar? Nej, men tanken kommer och går. 14. Vad har du med dig in på bion? Alltid ett sällskap och något och snacksa på, gärna popcorn. 15. Gillar du att flyga? Nej, jag är egentligen lite rädd för höjder, men jag brukar oftast hålla mig lugn och samlad. 16. Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper? Nja, köper sällan lightprodukter, men försöker äta hälsosamt i övrigt. 17. Hur gammal blir du nästa födelsedag? Ja då blir jag ju 30. 18. Tycker du om att krama folk? Ja, men inte totala främlingar. 19. Vad är du allergisk mot? Inget speciellt, men lite känslig för laktos och gluten. Magen börjar krångla, så jag dricker sojamjölk och försöker äta mestadels fullkornsbröd. 20. Gillar du din boendesituation? Jag älskar området, men det är trist att bo själv. Snart ska jag dock bli inneboende hos min kusin och det ska bli trevligt med sällskap.

Djurplågeri

Förresten såg jag en annan dokumentär igår på tvåan och den handlade om hur våra husdjur behandlas. De visade hur hundar behandlas på marknader där man äter hundkött. Fruktansvärt var det att se. De slängde med de levande hundarna som om de vore trasdockor och packade ner dem flera stycken i burar. De pressade ner dem med pinnar så att de låg ovanpå varandra helt ihopklämda i burarna. Ångest! Jag vill inte föreställa mig hur det ska kännas att sedan ligga där och vänta. Undrar hur länge? Jag hatar grym djurhållning och alla orättvisor som djur måste utstå för oss konsumenter. Jag vill sluta äta kött när jag ser sådant, för man vet aldrig hur just det djur man äter behandlats. Inte ens i sverige. Ibland går jag så långt som att tycka att det överhuvud taget är fel att döda djur för konsumtion. Min vanliga åsikt brukar vara att det är naturens gång och så länge djuren föds upp och behandlas utan lidande och ångest är det okej. Men hur kan man garantera sig om hur det man äter har blivit behandlat? Hur vet jag hur mycket ångest djuret har fått utstå? Skulle jag kunna döda ett djur själv? Svar: Ja en fisk, i annat fall i yttersta nödfall. Man är väl lite blödig, men det går ju inte att undkomma att djur faktiskt har känslor, tankar och ett värde precis som vi. Min gräns går dock vid fiskar. Jag tänker äta fisk, men jag klarar inte av köttet efter denna påminnelse. Good-bye kött.

Fucking skavsår

Jag drabbades av fenomenet skavsår på skavsåren, men dessa har äntligen börjat försvinna. Istället gav jag mig själv nya skavsår på hälsenorna och ett svidande jack med rakhyveln på fotknölen. Jag måste börja bandagera in mina fötter och använda rejäla anti-skavsårs strumpor i tvåskiktslager konstant verkar det som. Det blir väldigt snyggt till sommarskor det.

Kvinnor och barnafödande

Det känns som ett högaktuellt ämne det här med barnafödande just nu i samhället. Malin tog upp det, tidningarna tar jämt upp det, jag såg en dokumentär om det på tvåan igår, till och med i skolan tar vi upp det. I dokumentären nämnde de bland annat saker som att unga människor har helt andra värderingar idag kring sina liv och att politiker inte längre kan påverka barnafödandet i lika lång utsträckning. I Sverige föds relativt många barn jämfört med resten av Europa och det beror mycket på vårat sociala skyddsnät, barnomsorgen etc. Människor som har det bra ekonomiskt ställt väntar också med barn, det är alltså inte längre en tryggad ekonomi som stimulerar barnafödandet. Vi lever i en tid av självförverkligande och ju längre man väntar med att "låsa upp sig" med barn, desto mer ökar risken att man inte får det antal barn man egentligen skulle vilja ha, pga bl a biologiska skäl, det blir svårare för en kvinna att bli gravid med åldern. För några decennier sedan var det i princip endast gifta par som kom till fertilitetskliniker. Idag är den största delen ensamstående kvinnor (50 %) och resten utgörs av heterosexuella par (40 %) och lesbiska par (10 %).

Först tänkte jag att detta samhällsfenomen måste ju vara helt styrt av kvinnors val i livet och deras förutsättningar i samhället, dvs att vi idag är beroende av att kunna förverkliga och försörja oss själva eftersom giftermålet inte längre är "tryggheten". Men sedan tänkte jag att den nya livsstilen med självförverkligande är ju inte bara ett kvinnofenomen, utan det är ju 70-talisterna och framåt av båda könen som styr utvecklingen. Kvinnor bestämmer i hög grad över sina kroppar, men de kan ju även påverkas av männens val i livet. Män vill också förverkliga sig själva och frihetsbehovet hos män kan ju också inverka på barnafödandet.

Men det går ju inte att säga att pga just dessa faktorer väljer ett enskilt par eller en enskild människa att inte skaffa barn, vi kan egentligen bara tala för oss själva. Men en av grundfaktorerna när det gäller det minskade barnafödandet är ju kvinnors frigörning från äktenskapet och integrationen i arbetslivet. En annan ungas behov av självförverkligande och en tredje de biologiska faktorerna som begränsar antalet barn som kan bli födda trots viljan att få ett visst antal barn. I intervjuer vill unga ha kanske 2-3 barn, men i praktiken blir det alltså omkring 1,8 barn i genomsnitt. Kollar vi på resten av europa är siffrorna lägre. Vad kan det bero på? Om man tar ett land som Spanien, där befästandet av könsroller lever kvar mycket starkare än i Sverige, men kvinnor samtidigt integreras ut i arbetslivet kan man ana att kvinnornas låsta position är en starkt bidragande orsak. De har alltså kvar allt ansvar för hem och barn samtidigt som de är beroende av en självständig försörjning och alltså en karriär. Självklart måste man göra ett val. Detta är alltså en feministisk fråga för politiken. Man måste utgå från kvinnors ökade arbetsbörda för att få bukt med problemet med barnafödande.

Ingen kan till fullo förstå alla de faktorer som påverkar en enskild människas val, men jag kan förstå mina egna. Mina förutsättningar för att jag ska skaffa barn är att jag är klar med den utbildning jag valt, får ett jobb jag trivs med och känner att jag kan försörja och förverkliga mig själv. Min andra faktor är att den partner jag skaffar barn med är fullt jämställd och inställd på att dela arbetet med barn. Många kvinnor uttrycker det så att de älskar sina barn, men hatar moderskapet. Jag vill inte känna att jag av "biologiska skäl" (eller kvarlevande könsrollsskäl snarare) ska ta hela ansvaret för något som man i praktiken faktiskt kan dela. Jag och Jimmy har diskuterat det här och han inte bara kan tänka sig utan verkligen vill dela föräldraledigheten och jämställdhet i hushållet har vi redan. Detta är alltså förutsättningar som krävs för mig personligen.

Ibland blir man lite less...

...På att läsa böcker, böcker, BÖCKER! Vi läser minst 1000 sidor per kurs, borträknat kompendier, artiklar och böcker som vi använder till egna arbeten. Jag längtar till sommaren, för då har jag äntligen ork att läsa skräplitteratur.

En liten del av läsårets kurslitteratur...